Piret Pärna började hos oss som logistik- och processchef i början av juni. Varmt välkommen! Piret intervjuades av vår försäljningschef Maiko Kesküla.
Du har arbetat med projekt på BP Shipping i Storbritannien där du var tvungen att strukturera upp 1 300 dokument. Känns det som en lugn promenad i parken eller som ett stort äventyr att leda en försörjningskedja efter det?
– Snarare som en lugn promenad i parken.
Som erfaren secondhand-expert och trogen kund hos Sõbralt Sõbrale, vad tycker du fungerar bra hos oss och vad är det som stör dig?
– Ur ett kundperspektiv fungerar det bra att vi har möbler och högkvalitativa varor från Sverige. Som kund gillar jag verkligen de stora Sõbralt Sõbrale-butikerna där hela varuursvalet är väl synligt.
Hur skiljer sig den estniska andrahandsmarknaden från den brittiska?
– Den estniska andrahandsmarknaden är relativt liten och fungerar mer som en cirkulär ekonomitjänst kopplad till socialt entreprenörskap. I Storbritannien är marknaden stor, djupt professionell och har en starkt kommersialiserad välgörenhets- och detaljhandelssektor. Att handla secondhand är en etablerad del av den allmänna konsumtionskulturen där. Traditionen med charity shops (välgörenhetsbutiker) i Storbritannien har funnits i årtionden, och stora organisationer som Oxfam, British Heart Foundation och Cancer Research UK driver hundratals butiker över hela landet.
Naturligtvis är prisnivån lägre i Estland, medan den är högre i Storbritannien, särskilt för vintageartiklar. E-handeln är mycket välutvecklad i Storbritannien, medan det i Estland fortfarande är en växande distributionskanal genom plattformar som Yaga och Vinted. Varuursvalet i Estland är mer ojämnt, medan det i Storbritannien är enormt med en högre volym av kvalitativa donationer – särskilt i London, vilket är typiskt för storstäder. I Estland ses en secondhandbutik fortfarande ofta bara som en plats där man kan få tag på nödvändiga saker billigt. I Storbritannien har många välgörenhetsbutiker förvandlats till nästintill ”vintagebutiker”, där priserna kan ligga ganska nära nypriserna i detaljhandeln. Detta drivs av en hög efterfrågan, inflytandet från återförsäljningsmarknader online och en vilja att generera större intäkter från donationerna för att finansiera deras större uppdrag, såsom cancerforskning för Cancer Research UK.
Ditt CV för samman helt olika världar: sportkläder, sjöfart, inredningsdesign, inköp, HR, flyktinghjälp och nu välgörande återanvändning. Vad är det som länkar samman allt detta för dig?
– Psykoanalytisk spädbarnsterapi och det psykiska hälsoområdet saknas faktiskt på den listan – det studerade jag vid Tavistock Clinic i London – liksom kvalitetsledning. Det som binder samman dessa områden är de olika fasetterna av min personlighet, som rymmer en passion för ordning, systembyggande, design, barn, psykologi, medmänsklighet, andlighet och att stödja utsatta människor.
Vad tog du med dig hem till Estland från den brittiska arbetskulturen?
– Mest av allt insikten om att artighet är livsviktigt och att small talk inte är meningslöst svammel som man bör undvika. Det är en möjlighet att visa respekt och intresse för en annan människa och att bygga relationer. Människor investerar mer i professionella relationer där.
Artighet innebär också att positiv feedback alltid kommer före kritik eller negativa anmärkningar. Man behöver inte genast ösa negativitet och kritik över någon. I Estland kan man ibland få intrycket av att väldigt mycket går dåligt – men det beror bara på att man inte pratar lika mycket om det som är bra som om det som är dåligt. Artighet innebär också ett större behov av konsensus.
Självklart ledde artigheten och den mer indirekta, mjukare kommunikationsstilen ibland till situationer där man inte kunde vara säker på någonting. Till exempel när en uppgift behövde göras, i stället för att tilldela den till en specifik person, sa man: ”Vi borde färdigställa det här till nästa månad.” Det förblev oklart vem som faktiskt förväntades göra jobbet och vem det där ”vi” egentligen syftade på.
Låt oss prata om system och strukturer. Vilken roll spelar de för dig, och hur bygger du upp dem i ditt huvud?
– Jag ogillar starkt när jag inte ges chansen att se helhetsbilden – när jag bara matas med en specifik detalj och inte har någon möjlighet att förstå varför den är nödvändig eller var den passar in i systemet. Jag tar mig an nästan allt utifrån ett systematiskt synsätt där detaljerna är avgörande. Det är ofta en tung börda att bära i början, eftersom mycket måste tänkas igenom och det tar tid. På lång sikt sparar det dock resurser och ökar effektiviteten över hela linjen. Ett system hjälper mig att hantera min begränsade uppmärksamhet och mitt minne, och det minskar behovet av att ständigt förlita sig på ren viljestyrka. Ett system frigör ditt fokus.
Det mest kritiska steget i att bygga ett system är att fastställa exakt vilket problem vi löser och vad målen är. Först då kan man hitta sätten att nå dem. För systematiska förbättringar fungerar Deming-modellen – PDCA-cykeln: plan, do, check, act (planera, genomföra, utvärdera, agera) – otroligt väl.
Vem eller vad väcker dig på morgonen?
– Min telefon eller min dotter.
Vad har du ärvt från dina förfäder?
– Från min far: grundlighet, kärlek till ordning, disciplin, kärlek till idrott, förmågan datase både systemet och detaljen, kärlek till utbildning och lärande samt musik. Från min mor: kreativitet, en önskan att dansa, kärlek till matlagning och en känsla för skönhet.
Är du en person som omedelbart ser helhetsbilden, eller lägger du först märke till den där enda sneda etiketten på en låda?
– De dyker vanligtvis upp samtidigt. Jag ser en detalj eller ett symptom, och ett helt, större rutnät börjar omedelbart veckla ut sig runt det.
Med ditt CV och din internationella erfarenhet skulle du kunna arbeta var som helst. Vad var det med Sõbralt Sõbrale som fängslade dig?
– Sõbralt Sõbrale är min passion! Som kund har jag gjort fantastiska fynd i våra butiker under årens lopp. Jag minns till och med vår allra första butik i en källare i Annelinn i Tartu, som hade varor från Sverige – högkvalitativa och fascinerande.
Jag fängslades av möjligheten att utveckla en försörjningskedja och ett cirkulärt ekonomisystem inom en välgörande kontext. Och ända från början har jag verkligen älskat atmosfären och kulturen här – stödjande och välviljande, men samtidigt professionell.
Hur tar du hand om din mentala hälsa, och hur viktig är andligheten för dig?
– Andligheten är mycket viktig för mig. Människor inser vanligtvis vikten av en god mental hälsa genom kriser. För mig är det djupt kopplat till stresshantering (se frågan om stress nedan) och att ge mening åt mitt liv och mina handlingar.
Vilken varg matar du inom dig själv, och vilken önskar du svälta ut?
– Jag vill svälta ut vargen som försöker göra allt och som missar att se gränsen där priset man får betala blir för högt.
Jag matar vargen som vill följa en hälsosam livsstil, vara fylld av glädje och förstå vad som verkligen betyder något i livet – medmänsklighet, god hälsa och den rena glädjen i att bara finnas till.
Hur planerar du att vara till nytta för andra?
– Genom min flit och mitt systematiska tillvägagångssätt.
Hur hanterar du stress?
– Genom att minska källorna till stress, och om de inte kan minskas, genom att hantera dem snabbt och medvetet. Till exempel försöker jag ta mig an uppgifter med en negativ underton på det första försöket. Jag försöker undvika prokrastinering eftersom det dränerar ytterligare resurser. Att hantera samma problem flera gånger innebär att man upplever den där negativa känslan flera gånger.
Parallellt försöker jag stötta mig själv så att jag har energi att bära stressen – genom att prioritera det som betyder något: att finna glädje i min dotter och mina föräldrar, ha nära kontakt med vänner, träna, hålla mig aktiv, få tillräckligt med sömn, dricka vatten, äta hälsosamt, dansa, skapa skönhet i trädgården och ta tillvara på andra källor till positiv energi. (Ett snabbt tips: det finns en akupressurpunkt precis mellan ögonen; att trycka på den kan sänka kortisolnivåerna på bara 30 sekunder.)
